Hur du kan förbättra din handel genom att titta på räntor: Del 2

Hej allihopa! 👋

Den här månaden vill vi utforska ämnet räntor; vad de är, varför de är viktiga och hur du kan använda ränteinformation i din handel. Detta är ett ämne som nya handlare vanligtvis förbiser när de börjar, så vi hoppas att detta är en nyttig och användbar serie för nya personer som vill lära sig mer om makroekonomi och fundamental analys!

Förra veckan tog vi en titt på hur man hittar obligationspriser på vår plattform, samt några snabba tips för att förstå hur och varför räntorna rör sig. Om du vill ha en snabb repetition kan du klicka på länken längst ner i det här inlägget. Den här veckan ska ta en titt på varför det är viktigt att förstå räntorna för din handel och hur du kan dra nytta av informationen.


Du kan tänka på räntemarknaderna i tre dimensioner.

1.) Absolut
2.) Relativ
3.) Över tid

Med andra ord;

1.) Hur handlas räntorna i absoluta tal? Eller med andra ord, erbjuder räntorna en attraktiv risk/avkastning för investerare?
2.) Hur handlas räntor relativt sett? Med andra ord, vad är det som skiljer obligationspriserna mellan olika länder?
3.) Hur handlas räntorna över tiden? Eller, vad är en "avkastningskurva"?


Det är värt att ta en lite djupare titt på var och en av dessa dimensioner och hur de fungerar. Den här veckan börjar vi med att titta på räntorna ur en ’absolut’ synvinkel. 🏦

När det gäller att titta på obligationer som ett investeringsinstrument efter denna enkla utgångspunkt, kommer investerare på den bredare marknaden vanligtvis att titta på hur attraktiva obligationer är ur ett avkastnings-/totalavkastningsperspektiv jämfört med andra tillgångskategorier, som aktier, råvaror och kryptovalutor.

När det gäller att bedöma frågan om totalavkastning är de tre största riskerna viktiga att känna till:

1.) Centralbankens ränterisk
2.) Inflationsrisk
3.) Kreditrisk

Med andra ord;

1.) Kommer centralbanksräntan att röra sig på ett sådant sätt att den ränta jag får på en obligation ej blir konkurrenskraftig?
2.) Obligationer är lån med löptid. Kommer inflationen att äta upp mitt kapital i form av köpkraft snabbare än vad jag ersätts med?
3.) Kan min motpart ersätta mig när obligationen förfaller till betalning?

Vad gäller USA ”ignoreras” vanligtvis den tredje frågan eftersom utlåning till den amerikanska staten ofta betraktas som ”riskfri”, men i alla scenarier är det en viktig fråga att förstå hur attraktiva obligationsavkastningarna är över en viss tidshorisont i förhållande till räntor och inflation.

Dessutom måste den absoluta risken/avkastningen för räntor jämföras med andra tillgångskategorier. Om S&P 500 ger en avkastning på 2 procent, som betalas ut av vinsterna från de största företagen i landet, hur förhåller sig då risken med att inneha aktier jämfört med risken att inneha obligationer? För att förstå hur institutionerna bedömer detta beslut kan man ofta se hur räntorna rör sig på den öppna marknaden. När aktier presterar bättre än obligationer är den institutionella efterfrågan på aktier högre, vilket tyder på att människor är optimistiska och vill ta risker. När obligationer presterar bättre än aktier kan det vara ett tecken på att människor föredrar att inneha ”riskfria” räntebärande instrument i stället för aktier i företag med försämrade ekonomiska utsikter.

Detta är det enklaste sättet att se på räntor – hur står de i förhållande till de absoluta riskerna på marknaden och hur står de i förhållande till andra "avkastningsströmmar"? Är de vettiga ur ett risk/avkastningsperspektiv?

En sista sak – om räntorna stiger måste den avkastning som krävs för att ”kompensera” för risktagandet bli allt högre, annars börjar andra tillgångar som aktier ej bli konkurrenskraftiga. Dessutom innebär högre räntor att framtida kassaflöden är mindre värda, eftersom de flesta värderingsberäkningar bygger på den ”riskfria räntan”.

Som exempel inträffade denna implosion i slutet av förra året, när människor började sälja obligationer och räntorna började stiga. När räntorna steg drabbades de aktier som hade en stor del av sitt “värde” inprisade i framtiden värst, eftersom värdet av dessa kassaflöden i reala termer sjönk.

Räntorna kan vara till stor hjälp för att sätta de stora marknadsrörelserna i perspektiv. 😀

Det var allt för den här veckan! Nästa vecka tar vi en titt på hur kreditrisk och valutakursrisk spelar in i den relativa prissättningen av obligationer och hur olika statsobligationer kan verka attraktiva eller inte i förhållande till varandra. Under vår sista vecka kommer vi att titta på avkastningskurvan och hur risk över tid påverkar efterfrågan på räntor.

Ciao!


- Team TradingView

Här är förra veckans inlägg om du inte har kommit ikapp: